Måttstocksrundan

Som vi alla vet så är det ju rätt intressant att veta om träningen har gett resultat osv.

För att kolla formen har jag en liten runda som jag kallar måttstocksrundan.
Det är en runda på ganska exakt tre mil, med en rätt ordentlig stigning från kilometer 10 till 15.
Efter ungefär 20 kilometer finns en rätt brant utförslöpa där man kan testa toppfart (om man inte har tagit ut sig totalt i stigningen)
Rätt rolig runda om man har ont om tid men ändå vill ut en sväng.

Höjdkurvan är GPS-baserad och skall tas med en liten nypa salt. Tänk er att rundan börjar och slutar på ca 50 möh. (högra Y-axeln) så blir det mer rätt.

I början på säsongen cyklade jag rundan på 1:03:21 (30,2 km på 28,72 km/h i snitt)

Sen dess har jag hunnit med två omgångar till varav den andra var med det nya vevpartiet.
1. 31,00 km på tiden 00:58:44 (31,67 km/h i snitt)
2. 30,55 km på tiden 00:58:40 (31,24 km/h i snitt)

Trodde faktiskt att det skulle gå lite snabbare.
Det gjorde det iofs. också på et sätt. Efter den långa stigningen, vilken har sitt krön på km 15, låg jag på 30,1 km/h i snitt på runda 1 ovan och 30,4 km/h i snitt på runda 2.
Dessutom slog jag personligt hastighetsrekord på den senaste rundan (68,98 km/h).

Det tråkiga var att jag tappade rätt mycket sista milen. Dels för att jag blev rätt trött efter stigningen men även för att jag började få väldigt ont i knät. Inte bra...

Måste kolla upp det där (igen...)

Det är så fruktansvärt roligt att cykla så jag vill verkligen inte att säsongen ska vara över.
Ikväll blir det en sväng på rullskidorna följt av en lång stretch-session.

Att rikta ett hjul...

Som jag skrev tidigare har jag gett mig tusan på att lära mig att rikta hjul.
Det gick ju inte så bra sist, men skam den som ger sig.

Beställde nya ekrar på cyclecomponent.se
Passade även på att beställa en sån här:

Den smala skåran håller man fast ekern med medans man skruvar på nippeln med en ekernyckel.

Typ såhär... Fast det här är framhjulet och bilden är tagen i ett annat tillfälle. Principen är dock
densamma

Hade jag haft en sån sist hade nog ekrarna klarat sig.
Istället råkade jag vrida av dom.

Hur som helst.

Igår dukade jag upp allt framför tv:n och Tour de France. Passande va? :)

Först av allt kalibrerade jag armen på riktstället så att det helt säkert (nåja...) var centrerat.
Hur man gör det kan man läsa här.

Upp med hjulet i riktstället och dags att börja.

Började med att sätta dit dom tre ekrarna som saknades.
Skruvade bara fast nipplarna så pass att dom precis gängades fast i ekrarna.
Lossade sen samtliga ekrar så att nästan hela gängningen syntes.
Detta gjorde jag för att dels börja på noll på alla ekrar, men också för att kunna droppa lite olja på gängorna på varje eker. Har fått för mig att det borde underlätta när spänningen på ekrarna ökar om man ska finjustera dom.
Torkade bort överflödig olja och drog åt varje nippel så att gängorna på ekrarna doldes helt.

Nu var hela hjulet fortfarande väldigt slappt.

Vred ett helt varv på varje nippel runt hjulet.
Fortfarande väldigt slappt...
Vred ett varv till på ekrarna närmast kassetten och 1,5 varv på ekrarna på andra sidan.

Nu började det tighta till sig.
Hjulet var fortfarande väldigt skevt men nu kunde man börja se resultat av vridandet.

Tog ett halvt varv till på varje eker.

Sen började själva justeringen.

Kaliprarnas position vid justering av rakheten i hjulet.

Skruvade in kaliprarna mot fälgbanan och började med små skruvrörelser dra åt/släppa på ekrarna för att få hjulet att löpa fritt i stället. Mycket pill blev det...

Ibland kunde det vara svårt att veta vilken eker av två man skulle spänna släppa. Där hade man stor hjälp av örat. Genom att knäppa på ekrarna som på en gitarr kunde man konstater vilken som var slapp respektive spänd.

Efter allt pill kände jag mig nöjd med resultatet.
Toleransen på skevheten på ett hjul är max en millimeters spel i sidled. Jag hade nu ca 0,5 mm.

Dags för nästa steg. Att korrigera rundheten i hjulet.

Kaliprarnas position vid justering av rundheten i hjulet.

Bytte plats på kaliper-armen och justerade hjulet genom att kolla vilken del som buktade utåt respektive inåt.
Nu gällde det att inte vrida för mycket åt bara ett håll, för då skulle hjulet bli skevt igen.
Det är dock svårt att undvika så när man är klar med det här steget få man gå tillbaka och korrigera skevheten igen. Helst utan att göra hjulet ovalt igen ;)

Efter ett tag kände jag mig nöjd. Hjulet var mycket rakt - förutom på ett ställe.
Där fälgen har sin skarv buktade det lite utåt. Det gick bara inte att få till. Antar att det beror på att det är ett "instegs-hjul" jag har. Måste vara bättre gjort på dom dyrare hjulen.

På med fälgtejp, slang och däck och så på cykeln med allt.
Provade att veva runt lite.

Inte ett ljud.
Gårdagens oljud var borta.

PERFEKT!!!

Bekymmer med oljud

När jag hade bytt vevparti och äntligen fått ordning på växlar, kedjeförare (eller vad det heter) och ansåg mig vara klar, hördes ett litet svagt ljud någonstans ifrån.

När jag "trampade" runt hördes ett svagt tickande.
Operation hitta oljudet kunde börja.

För varje trampat varv tickade det 5 ggr ungefär.
Bara när man trampade framåt.
På alla växlar på båda klingorna.

Provade att att ta bort vevpartiet och fetta in det igen/ännu mer.
Det hjälpte inte.
Funderade på om det kunde vara navet som väsnades. Det hade inte varit något problem innan...
Provade att låta armen agera vevparti och provade att dra runt kedjan med handen. Inget oljud.
Märkligt...

Satte tillbaka allting och fortsatte letandet.

Hörde att det kom från kassetten och till slut såg jag det:

När kedjan gick runt på kassetten blev det efter några länkars längd en liten glipa. När kedjan hoppade in i mellan taggarna igen kom det tickande ljudet.

Tyckte det var konstigt att det var så helt plötsligt.
Visst var det nytt vevparti och ny kedja, men anspänningen på kedjan borde vara ungefär densamma och kedjan var av exakt samma modell som innan.

A ja... Tänkte att jag skulle rikta mitt bakhjul och se om det var likadant med den kassetten (Shimano 105 (precis som kedjan) mot Ultegra som det sitter på Villes hjul).

Dom nya ekrarna, nipplarna och ekerverktyget har kommit så det var bara att ta tag i.
Klockan hade dock blivit mycket så det fick vänta.

Återkommer med det...

Tystnad

Har varit lite frånvarande här den sista tiden.

Var ute och cyklade måttstocks-rundan för en vecka sen. Gick bra men jag fick ont i knät efteråt och det höll i sig i några dagar.
Beslöt mig för att låta knät vila och hängde upp cykeln i mekstället istället.
Tänkte byta vevparti innan nästa runda.

Tog en sväng på rullskidorna i söndags istället. Lite snällare mot knät.
Sen dess har jag haft vilodagar (läs: hektiska jobbdagar som inte har lämnat utrymme för så mycket annat)

I förrgår gav jag mig på bytet av vevpartiet.
Jag är lite sådär att jag vill försöka själv först innan jag kollar i en eventuell bruksanvisning. Har hört att det ska vara en ganska manlig egenskap. Vet inte om det stämmer men a ja...
Hur som helst så tycker jag att jag lär mig bättre på att försöka själv först, även om det ofta innebär att det blir den hårda (läs: dyra) vägen.

Ungefär så blev det när jag skulle byta vevpartiet.
Stötte på några saker som jag inte hade tänkt på.
- Att flytta ut den här (vad det nu kallas): --->
- Att justera spänningen på växelvajern

Tack vare att Ville informerade mig om att jag behövde en ny kedja också, slapp jag stå med en för kort kedja i handen.

Det var rätt pilligt och lurigt innan jag lyckades men jag tror det gick.

Nu har jag fått hem ekrarna till mitt bakhjul också så snart ska jag försöka mig på det igen.
Det blir nog morgondagens projekt.

Sen får det nog bli ett varv på "måttstocksrundan".

Ikväll blir det utgång med delar av cykelgänget.
Mat och dryck på Bishops arms står på menyn (i dubbel bemärkelse)

Trollatrampet 2013

Alltså det här med cykellopp är ju riktigt roligt.
Igår var det dags igen.


Den här gången var det Göingecyklisterna som anordnade loppet Trollatrampet.

Det blev tidig frukost och sen iväg för att hinna tanka innan jag plockade upp Pontus vid 06:45-tiden. Körde sen raka vägen (nåja... efter en felkörning) till Glimåkra där starten gick.
Väl framme mötte vi upp Ville, Jocke och Johan.
Betalade startavgiften på rimliga 200:- (inkl. efteranmälansavgift) och gjorde oss klara för start.
Kvällen innan tittade jag till på mitt bakdäck och såg att det nog kanske skulle behöva bytas.

Behövde dock få all sömn jag kunde och beslöt mig för att ta med ett extra däck istället. Började bli ont om tid till start så att byta var inte att tänka på.
Johan rådde mig att ta med däcket i ena ryggfickan. Efter lite velande följde jag hans råd. Ville inte behöva få höra efteråt: Vad var det jag sa?!

Nåväl...
08.00 gick starten och vi var iväg.
Det gick rätt lugnt till en början.
Vi låg ungefär i mitten av första klungan och tänkte att tempot snart skulle öka. Det gjorde det inte. Kollade på hastighetsmätaren efter ca 6,5 km och såg att vi låg på ca 31 km/h. Ganska komiskt att det kändes långsamt med tanke på att det för ungefär ett år sen kändes riktigt snabbt.
Jocke som låg snett framför mig i vänstra ledet (jag låg i högra) vände sig om och sa halvt frustrerat: - Fan det är ju inget tempo!!
Jag kände likadant och sa något medhållande.
Såg att Jocke gick ut åt vänster för att bryta sig ur klungan. Jag tänkte hänga på men var fast innanför cyklisten till vänster. Bad om att bli utsläppt men på dom få sekunderna det tog att komma ut, hade Jocke redan hamnat 10-20 meter framför mig.

Bansträckningen

Höjdkurvan 538 meter enligt Garmin (ej barometrisk
höjdmätning)

Jag gav vad jag hade. Det gjorde han också.
Kollade mätaren. 42 km/h. Pulsen började gå upp.
Körde på.
Kollade mätaren. 43,5 km/h. Pulsen låg på 92%
Tog bara in lite lite på Jocke.
Skrek åt honom att hålla igen. Han hörde inte.
Kollade bakom axeln. Några till hade hakat på.
Ville inte riskera att vägga så jag släppte av lite. Jocke är så grymt stark så det var inte ens säkert att han skulle tappa något.
Ingen körde om så jag fick dra ensam.
Såg att Jocke vände sig om och saktade ner. Snart var vi samlade igen, men nu i betydligt högre tempo. Vi låg mellan 35 och 42 km/h och jag kände att det var på tok för fort för mig.
I drygt 3 mil hängde jag på men jag tappade i krönen på backarna och det var tufft att jaga igen. Tog mina förningar men backarna blev för mycket till slut.
Fick ge upp till slut och släppte gruppen. Visste att andra klungan skulle komma så småningom.
Körde själv i en dryg mil innan jag hörde dom komma susande bakom mig.
Även dom hade fått upp farten nu men det funkade.
Kändes bra. Tufft och ganska jobbigt emellanåt men jag var säker på att jag skulle orka.
Såg att Pontus och Johan också var med nu vilket var trevligt :)

Mitt snitt sjönk när jag cyklade själv.
Blir lätt att jag låter mig själv slappna av lite för mycket när jag tappar en grupp innan jag lägger på ett extra kol igen.
Nu började det öka igen iom. att hastigheten stadigt låg över 34 km/h

Milen flöt på och snart hade vi cyklat dom 90 kilometrarna som loppet var.
Jag som gillar att spurta på slutet kände att jag hade krafter kvar och ville öka markant. Svårt bara när man inte vet vart målet är eller hur långt det är kvar. Det skulle ju vara nu, men något mål syntes inte.
Efter ytterligare 4 km kom vi till en lång raksträcka som kändes bekant. Jag tryckte på och gav vad jag hade kvar.

Bild tagen vid spurten. © goingecyklisterna.se

Rullade i mål på 2:46:36, vilket gav en snitthastighet på 34,1 km/h
Kände mig nöjd med rundan.

I mål mötte jag och Pontus Jocke och Johan. Johan ryckte någon mil innan mål och lyckades komma ifatt Jocke och dom. Tror dom rullade in på 34,4 km/h i snitt.

Vi tog oss varsin korv med bröd och snackade om loppet i väntan på Ville som även han snart rullade in.

© goingecyklisterna.se

© goingecyklisterna.se

Ännu ett cykellopp var därmed genomfört (utan punktering och trasigt däck) och nu längtar jag redan till nästa.

Vi rullade bort till parkeringen och packade in oss i bilarna.
Först såg vi till att få till den obligatoriska gruppbilden för dagen.

Man lär så länge man lever...

Har länge haft problem med mina hjul och att dom blir skeva så fort.
Har tyckt det har varit svårt att rikta dom direkt i cykelramen och det har därför blivit lite provisoriskt varje gång.

Jag tänker att antingen kan man lämna in hjulen varje gång och få dom riktade eller så kan man göra det själv.

Kommer jag fortsätta cykla?
- Ja!
Kommer jag få skeva hjul igen?
- Ja. Med all säkerhet!
Vill jag lära mig något nytt?
- Givetvis!

Så jag gjorde slag i saken och köpte mig ett riktställ.

Köpte även Big blue book of bicycle repair samt en ordentlig eker-nyckel.

Igår kom UPS med sakerna till mig och utmaningen kunde börja!

När jag hade satt upp hjulet i riktstället såg jag att det var skevt och ovalt på alla håll.
Vart börja liksom?

Så jag tog helt enkelt och lösgjorde samtliga ekrar för att börja om från början sas.



Det gick inget vidare.
Råkade knäcka två ekrar.
Tror jag vet varför det blev som det blev men jag får återkomma med den saken...

Klart är att man inte ska ge sig på sånt kvällen innan ett cykellopp.
Ska jag cykla imorgon?
- Ja!

Tack och lov får jag låna ett hjul av Ville till imorgon. Har lovat att inte försöka mig på att rikta det ;)

Till mitt eget är det bara att beställa nya ekrar och göra ett nytt försök.

Man lär så länge man lever...

En sväng på rullskidorna...

...för att det är så himla roligt.

Grabben följde med på cykeln. 13 km blev det. 14,8 km/h i snitt.

Nu får han snart inte bli mycket snabbare för då får jag svårt att hänga med ;)

För övrigt behöver han snarast en ny cykel.

Frågan är bara... racer eller Mtb?

Vad tycker panelen?